*Längre recentioner längre ner på sidan
K
Mike Ashly genomarbetad: The Chronicles of the Round Table (novellsamling) *
2
Bernard Cornwell: The Winter King*
3
Bernard Cornwell: Enemy of God*
4
Bernard Cornwell: Exalibur*
4
Bernard Cornwell: Stonehenge
2
David Feintuch: The Still*
2
Raymond E. Feist: Skuggan av en mörk drottning
3
Raymond E. Feist: Maktens hägringar
2
Raymond E. Feist: Demonkungens vrede
2
Raymond E. Feist: Kampen om Livstenen
2
Raymond E. Feist: I en värld av aska
2
Raymond E. Feist: Den galne gudens dröm*
2
C.S. Friedman: Black Sun Rising*
5
C.S. Friedman: When True Night falls
4
C.S. Friedman: Crown of Shadows
4
Ken Follett: The Pillars of the Earth*
5
David Gemell: The King beyond the Gate
3
David Gemell: Quest for lost Heroes
4
David Gemell: Winter Warriors
4
David Gemell: Legend*
4
David Gemell: Waylander
3
David Gemell: White Wolf*
3
David Gemell: Sword in the Storm*
5
David Gemell: Midnight Falcon
5
David Gemell: Ravenheart*
3
David Gemell: Stormrider
2
Robin Hobb: Assassin's Apprentice*
5
Robin Hobb: Royal Assassin
5
Robin Hobb: Assassin's Quest
5
Robin Hobb: Fool's Errand*
4
Robin Hobb: The Golden Fool
5
Robin Hobb: Fool's fate
5
Per Jorner: Efter Lägereldarna*
1
Katherine Kerr: Daggerspell
5
Katherine Kerr: Dawnspell
5
Katherine Kerr: Darkspell
5
Katherine Kerr: Dragonspell
4
Katherine Kerr: A time of Exile
4
Katherine Kerr: A time of Omens
3
Katherine Kerr: A time of War
4
Katherine Kerr: A time of Justice
4
Katherine Kerr: The Red Wyvern*
5
Katherine Kerr: The Black Raven
3
Katherine Kerr: The Fire Dragon
4
Douglas Niles: Breach in the Watershed*
1
Douglas Niles: Darkenheight
2
Christopher Paolini: Eragon*
5
Irene Radford: The Dragons Touchstone*
3
Mickey Zucker Reichert: Flightless Falcon*
5
Sean Russell: The One Kingdom*
4
Sean Russell: The Isle of Battle
4
Sean Russell: The Shadow road*
3
Andreas Roman: Drakväktare*
2
Andreas Roman: Demonen
3
Andreas Roman: Dräparen
3
Andreas Roman: Vargen & Kättaren*
2
J.R.R Tolkien: The Lord of the Rings*
3

The Chronicles of the Round Table är som sagt en novellsamling. De är skrivna av många olika författare, men det är Mike Ashly som som arbetat igenom boken. Jag är inte helt säker på att Arthur- mystiken inkluderas i fantasygenren, men väljer ändå att ha med den p.g.a det nära släktskapet mellan historisk fiktion och fantasy. Det är omöjligt att ge ett rättvist betyg på hela boken eftersom det är de enskilda novellerna som borde bedömmas. Vissa noveller skulle jag kalla för rent dåliga, men det finns en och annan pärla och flera som är intressanta då de belyser Arthurs värld ur olika och kanske inte helt väntade perspektiv. /K
Cornwells Arthur triologi "The Winter King", "Enemy of God" och "Exalibur" är helt klart det bästa jag har läst inom området. Cornwell skriver som om hela Arthur episoden väl skulle vara historia, utan att försköna på något vis, vilket bara adderar till triologins storhet. Cornwell väljer att berätta i första person, ett svårt konststycke som kan skapa en djupare närhet och förståelse till huvudpersonen, något som han lyckas briljant med. Böckerna är grymt realistiska i ordets sanna bemärkelse och djupt engagerande. Den som väljer att läsa dessa böcker kan räkna med en lite annorlunda roll för Lancelot, det bästa i hela boken... /K
The Still är inte en bok som jag skulle kalla spännande eller underhållande, men det finns i den en säregenhet och utmanande ton till vad som är "rätt och riktigt" i en fantasy, vilket gör att den fastnar och får läsaren att kotemplera över många olika frågor.../K
Den galne gudens dröm är inte en bok som jag uppskattar. Den engagerar mig inte särskilt och jag kan inte riktigt sätta mig in i personerna. Den verkar lite diffus, och är för min del alldeles för "snäll." Huvudpersonerna utvecklas mycket lite och är sällan särskilt överaskande...kanske lite hemlighetsfulla. Detta gäller förövrigt hela Ormkrigskrönikan. /K
Black Sun Rising av C.S. Friedman är i en klass för sig. Inte bara är själva handlingen uppbyggd på ett mästerligt sätt, utan själva fantasy Världen har en väldigt intressant, och väl fungerande approch. Ett stor plus, förutom att varje tecken i boken i skriven med något i åtanke och de intressanta figurerna, är att den är svår att förutse. Inga självklarheter bjuder läsaren på en extra portion spänning. Det förekommer, om ändock sällan segare partier, som i sig är intressanta, men kanske inte det man velat se historian fördjupa sig i... Tyvärr har de här böckerna lite av "hjälten klarar allt" syndromet. /K
The Pillars of the Earth eller "Svärdet och spiran" som den heter på svenska, av någon underlig anledning, är igentligen ingen fantasy utan historisk fiction. Den här boken är episk och behandlar allt, sorg, lycka, kärlek, tragedi, tro. Follet skriver så djupgående analyser av karaktärerna, utan att bli långdragen eller trist, att man både älskar och önskar död åt en del. Figurerna vävs in i varandras liv allt eftersom och detta gör att det tar några sidor att komma in i den, som i alla längre verk, pocketversionen är över 1000 sidor, men när man väl är insatt vill man inte sluta läsa.../K

Legend är David Gemells debutroman och även en av hans bästa. Det är tidsmässigt inte första boken i Drenai-världen även om det var denna som drog igen projectet.
Legend hadlar om en gammal ärrad stridshjälte: Druss the Legend. Blodig och brutal och sorglig, men också rolig på sina ställen och till och med romantisk. Och som vanligt så spelar ödet en stor roll.
Väl värd att läsa!! Dock måste man inte läsa den först av Dreanai-böckerna. Vill man så kan man läsa dem i kronologisk ordning... /K

White Wolf tar plats ca 5 år innan Legend och handlar om hur Druss tillsammans med bla den mystiske krigaren Skilgannon the Damned reser genom ett krigshärjat land av olika anledningar, från olika bakgrunder, men tillsist viasr det sig av liknande skäl. Boken handlar mest om Skilgannon, och om hans minnen. Lite för lite utrymme tillägnas det som faktiskt händer i boken, därav endast en 3:a /K
Sword in the Storm är en brutalrealistisk bok med scottarna och det romerska riket som tydlig inspirationskälla. Som med alla Gemells böcker erbjuder den spänning, hög fart, mod, våld och kärlek såväl som en djupdykning in i människor sätt att fungera. Här finns också mystik, gåtor, konflikter och intriger...och magi...eller? /K
Ravenheart är bok nummer 3 i Riganteserien där Sword in the Storm är den första. Den här boken utspelar sig längre in i framtiden (sett från riganteseriens början) och liknar ett samhälle som vi hade här för ett par hundra år sedan. Liksom Sword in the Storm är den fartfylld och fylld med intressanta frågeställningar, men trots det ger jag den bara ett medelmåttigt betyg. Dels för att personerna inte är lika utvecklade och dels för att där finns pistoler!! Mycket kan jag tåla, men pistoler... Ändå måste erkännas att den är engagerande och välskriven. Sammanvävningen av livsöden är fantastisk. /K
Assassin's apprentice är starten i en serie om Fitz Chivalry, en kunglig oäkting med både kungashusets magi och en sk oren magi som ger honom förmågan att binda till en varg och dela dess världsuppfattning. Robin Hobb skriver bra och lättfattligt, ger en bra inblick i människorna (och djuren) hon ger liv åt, och kan därtill skriva med humor! Att jag, som hundidiot, inte finner något att klaga på i hennes varggestaltning är imponerande. Säkert år hon själv hundägare! Detta är första boken i Farseer triologin. LÄS!
Fool's Errand utspelar sig ca 15 år efter Farseer triologin, och är istället första boken på The Tawny man- triologin. Den är lite segstartad, men blir snart lika grym och actionspäckad som man hade kunnat misstänka. Fitz utger sig här för att vara en livvakt/betjänt åt en rik, exotisk adelsman...eller ;) ?
Läs den med!
The Dargons Touchstone, första boken i "Dragon nimbus history" handlar nästan uteslutande om 2 personer och magi, trots det är den väldigt läsvärd, bra skriven, intressanta människoskilldringar eh?... Men är där en liknelse till zigenare där? Och är den särskilt trevlig? /K
Efter Lägereldarna är författarens debutroman, vilket tydligt märks. Han lyckades att skriva en korrekt text och historia, men misslyckades enligt min mening med att skapa intresse och förståelse för sina figurer, värld och berättelse. Jag hoppas att följande romaner är bättre. Hur som helst handlar den om 4 föräldralösa ungdomar som möter helt ovana situationer, och lyckas med något mycket stort trots att de verkar helt okompetenta till allt... /K
The Red Wyvern av Katherine Kerr är den nionde boken i Deverryserien. Det är svårt att bara resensera en av böckerna eftersom de allihop är sammanlänkade. Kerr har i sina böcker en annorlunda uppbyggnad av kronologisk ordning. I samma bok kan man få läsa om nutid och 200 hundra år tillbaka i tiden, men båda dessa tider i sig är uppbyggda kronologiskt. Kerr har också en förmåga att få en engagerad i berättelsen och i karaktärerna, även de som inte får något större utrymme i böckerna. Allt detta plus hennes realistik gör att jag brinner för hennes böcker, men i bland anser jag att det magiska svävar i väg något. /K
Tja, vad ska man säga? Detta var en av de dåligaste fantasyböcker jag läst. Vilken då? Jo Breach in the Watershed. Fast författaren författar ganska bra... Inte så att man gillar karaktärerna han skapat eller tror på berättelsen eller så, men själva texeten är det ju inget fel på. Det är mest fantasyvärlden, dess befängda figurer och beteende som sätter sig i halsen och blir mäkta svår att svälja. Detta är ännu en sån där Hjälten- som egentligen inte kan något- men trots det är ödesbestämd- tacklar 40 monster. Om nu någon hjälte ska klara något sådant (iaf så att man kan köpa det) så får han väl ha lite självförtroende.... Nä du, tyvärr måste man säga att utsidan är det bästa på den boken/K
Eragon köpte jag mest för att det var en fin drake på utsidan av boken... Det visade sig snart att inte bara utsidan var förstklassig. Man hänger lätt med i boken, förstår samband och problematik och människorna i boken, trots att den är långt ifrån enkelspårig. Jag väntar förväntansfullt på uppföljaren.../K
Inga riken som ska räddas inga världar vid undergången och ingen storslagen magik är vad som gör Flightless Falcon så annorlunda och bra. I den här boken hittar vi inga armeér eller onda trollkarlar, men människor i en mera jordnära fantasy. Och trots, eller kanske på grund av dess brist på storskalighet är Flightless Falcon fruktansvärt spännade och snabbläst. /K
The One Kingdom är den första boken i "The Swan's War" serien. Den är liiite seg att komma in i, med stor sannorlikhet beroende på att den är STOR och har mängder av karaktärer. Inte srå och blodig som jag brukar gilla, utan lite mer magi och förfining, men superbt skriven och berättad./K
The Shadow road är finalen på The Swan's War triologin. Den är seg att komma in i eftersom man får ta del av alltför många personers synvinklar. Detta gör även att man tappar lite greppet om karaktärerna, och inte riktigt finner någon empati för dem. Den är välskriven, men alltför torr.
Drakväktare är spännade att läsa, men svår att följa med i till en början. Där finns lite för stor vilja att beskriva och förklara vilket bara resulterar i förvirring hos läsaren. I första boken är huvudpersonerna lite tama, men de utvecklas mer i uppföljarna liksom intrigen...i stort är den väl läsvärd. /K
Bättre på slutet skulle jag säga om Vargen & Kättaren. Då först tycker jag mig se intressanta kast och spännande skriverier. Merparten av boken verkar bestå i förklaringar, vilket gör att handlingen lider. Några små detaljer som verkar osannorlika finns också. Huvudfiguren känns heller inte helt övertygande. /K
The Lord of the Rings är en enhetlig bok, men består av tre delar: The Fellowship of the Ring, The Two Towers och The Return of the King. Trots att det mesta av bokens handling utspelar sig över en relativt kort period täcker den mycket mark, både rent handlingsmässigt och bokstavligen. Keltiska och nordiska influenser syns tydligt i boken. Både Ljusalver, svartalver och dvärgar figurerar i mordisk mytologi. Gandalf är tex den artonde urtidsdvärgen och namnet betyder "trollkarl." Själva handlingen i Lord of the Rings är både spännande och engagerande men kan tyckas lite långdragen på grund av Tolkiens väldigt detaljerade och lite poetiska sätt att skriva, något som å andra sidor bidrar till mycket av bokens charm. Vad gäller personskildringar tycker jag att det fattas ett visst djup och själ i dessa. Beskrivningarna av människor så väl till utseende och tankar är just lite för beskrivande. Den kan också verka förskönande. Huvudpersonerna verkar ha det lite för lätt trots att Tolkien hela tiden påpekar motsatsen. /K